Det har varit några mycket kaotiska dagar i Iran efter valet och efter det att oppositionen anklagade den sittande presidenten för valfusk. Svenska gammelmedia rapporterar efter bästa förmåga. Men Irans egen nyhetsrapportering är kraftigt censurerad. För att stävja människors möjligheter att organisera sig stänger den Iranska regeringen ner reaktionära webbplatser och hela mobilnät. Men kreativiteten är stor och Twitter har fungerat som en mycket bra kommunikationskanal. Då Twitter filtreras av regeringen sprids nya sätt att nå Twitter (via proxy-servrar mm).
Men jag kan tänka mig att det även sprids en hel del disinformation också. På hash-taggen #iranelection är det en frenetisk aktivitet iallafall (snittar just nu på ca 100 tweets i minuten). Det är folk från hela världen som diskuterar och delar med sig av information och länkar. Men det är även en hel del som rapporterar direkt från platserna där upploppen äger rum.
När allt detta drog igång kom jag på en videosnutt som Nanok Bie visade under en föreläsning i januari. Den berättar kortfattat om vilken enorm betydelse bloggandet har för frihetskampen i Iran. Bl.a. fick vi veta att Iran är det tredje största blogg-landet i världen. Här nedan kan ni se videosnutten på 2 min 19 sek.:
Iran: A nation of bloggers from Mr.Aaron on Vimeo.
Glöm CNN, BBC osv. Vill ni veta och följa vad som händer i iran de närmaste dagarna är det på Twitter och bloggar ni får den ocensurerade och ofiltrerade sanningen. Men som sagt var, så kommer det säkert att blandas upp med en hel del disinformation och rykten också. Det verkar iallafall som att man nu via Twitter försöker få folk i Teheran att mobilisera sig för en till stor protest-aktion på måndagseftermiddagen.
Någon satte tidigare idag upp en Twazzup-sida för valet. Och där samlas direktrapporteringen som görs av vanliga människor: http://iran.twazzup.com/
Det ska bli intressant att följa detta de kommande dagarna och se om regimen i Iran lyckas kväsa detta uppror eller om det blir någon större förändring där nu. Hittills verkar det som att omvärden ”sitter stilla i båten” för att se vartåt det bär.