ICAs senaste reklamfilmer med Stig har fått ett nytt fräscht tillskott: Jerry! Han är en ny praktikant som Stig tar in för att förstärka personalen. Det som är så underbart och lysande med hela upplägget är att Jerry har Downs Syndrom. Och då många med Downs Syndrom (inklusive skådespelaren som spelar Jerry) har säregna drag så kan alla se att han har funktionsnedsättning utan att man måste säga det eller skriva det på näsan på folk.
Jag upptäckte reklamfilmerna på Youtube där de hamnade för drygt en vecka sedan. Den tredje filmen kom upp på Youtube innan den börjat sändas i TV. Har du missat hela grejjen kan du se alla tre här:
Det har skrivits och bloggats massor om filmerna med ICA-Jerry de senaste två veckorna. Och det mesta jag sett har varit positivt. Men det finns också många som uttrycker sig med bestörtning. Det är de som blivit upprörda, stötta, skakade, provocerade osv. Men när man läser vidare vad de säger så tycker jag att de allra flesta av de som uttrycker sig negativt avslöjar en unken och väldigt gammaldags syn på människor med funktionsdnedsättningar. Det som i grunden är det som provocerar är nog helt enkelt att en människa med syndrom finns med i reklamfilm, kort och gott.
Läs ett mycket bra inlägg av Kjell Stjernholm här och ett mycket märkligt av (väteperoxid-tuperade-AnnaAnka-wannabie-) Kissie här.
Men ICA gör alla rätt här anser jag. Till att börja med är det grym PR när man skapar en snackis. Oavsett vad det handlar om. ICA har dessutom tänkt ta in 1000 praktikanter i samarbete med Samhall och då fyller ju reklamfilmen även ett syfte som information och förberedelse för att de kan dyka upp olika versioner av Jerry på riktigt i butikerna. Sedan gör ICA en stor tjänst när det gäller att förändra attityden i samhället mot människor med funktionsnedsättningar. Så som Ulf pratar i den andra filmen är det fortfarande väldigt många som pratar till alla med synliga funktionsnedsättningar som exempelvis rullstolsburna, blinda, CP-skadade, trots att ingen av dem eller heller människor med Downs syndrom har problem att höra eller förstå uppmaningar och instruktioner. Så man kan ju hoppas att alla de som gör det kommer att tänka på Ulf nästa gång de gör så.
Sverige har gjort en enorm resa bara under min livstid (på snart 40 år) när det gäller hur vi tar hand om dessa människor. Och hur vi ser på dem. Det finns gott om människor som levde på den tiden då vårdinstitutionerna för utvecklingsstörda hette ”sinneslö-anstalter för asociala imbecilla” (DET ÄR PÅ RIKTIGT! Det hette så på den tiden!).
Bilden föreställer matsalen i Sahlberga sjukhus någon gång runt 1940. Där ”vårdades” män som klassats som ”vanartat sinneslöa” i taggtrådsinhägnat sjukhus av f.d. militärer.
Jag har själv sett institutioner på 70-,80- och fortfarande i början på 90-talet där hundratals människor med olika funktionsnedsättningar bodde i stora kollektiv där de vårdades som om de vore sjuka på något sätt. Inte sällan låg dessa institutioner på behörigt avstånd i utkanten av det övriga samhället. Bilden ovan har jag scannat från boken ”Hågas Historia” av Torbjörn Svensson.
Boken handlar om ”Håga arbetshem för förståndshandikappade” som Uppsalas största institution hette då den lades ner 1995. Det låg i utkanten av Uppsala och jag fick uppleva det på nära håll under dess sista år då jag jobbade på ett gruppboende i närheten på den tiden. Jag minns att mitt första intryck, av det som ändå var en hyffsat modern institution, var att det enda som saknades var en järnport med inskriptionen ”Arbete ger frihet”. Men det lades som sagt var ner och alla fick flytta ut i gruppboenden integrerade i olika bostadsområden i Uppsala.
Samhället, politiken, FN osv. har gett denna grupp upprättelse idag. Det är inte längre Landstinget som ansvarar för boendena utan kommunerna. Vi fick LSS-lagen då den förra borgerliga regeringen var i makten. Och de flesta ser dessa människor som fullvärdiga medborgare i vårt samhälle och som vi skall behandla och respektera på samma sätt som alla andra. Det ICA lyfter fram på ett bra sätt i reklamfilmerna är några dåliga attityder och fördomar och gör det på ett lättsamt och humoristiskt sätt.
Precis som med andra fördomar (mot exempelvis nysvenskar) så är fördomarna större och gror bättre ju mindre man har att göra med de man har fördomar mot.
Den yngre generationen verkar vara mer opåverkade av den mörka historia denna grupp har. ICA-Jerry har en fanclub på Facebook som har över 24 000 medlemmar 58 000 medlemmar och det är bara trevliga och uppmuntrande kommentarer man kan läsa på sidan. Många ungdomar (Kissie undantaget) älskar Jerry och har en så härligt ofördärvad syn på människor som är lite annorlunda. Vi har mycket att lära av dem även här.
Till sist: Läs gärna intervjun med skådespelaren som gör rollen som Jerry här. Och även ICAs kommentar på kampanjen på Resume.se.