Kategori: Tips och tricks

Sakta men säkert har det gått upp för mig: Att välja en Xperia X10 som jobbmobil var ett synnerligen dåligt val. Hade jag väntat några veckor hade jag kunnat få en Samsung Galaxy S eller en iPhone 4. Men jag gillade luren med den stora skärmen. Och det lovades att den utgångna versionen av Android som den hade, snart skulle få en uppdatering. Detta var i juli och uppdateringen skulle komma efter sommaren.

Och visst är det en trevlig lur på många vis. Kameran är grym. Skärmen är stor och tydlig. Den fungerar stabilt. Jag är i stora drag nöjd med den. Men det har bjudits på en lång rad dåliga nyheter och trista överaskningar.

Bad News part 1: Ingen tethering

Men den första tråkiga överaskningen var att det inte gick att använda mobilen som trådlös uppkoppling/länk mot mobila bredbandet. Efter mycket letande och trixande hittade jag till slut en variant med klientprogramvara i datorn som gjorde att man kan koppla upp sig via USB-kabel. Men det är meckigt och ett program som måste vara igång både i datorn och på mobilen. Jag vet om att jag kan få ”tethering” att fungera om jag rootar telefonen. Men jag vill inte göra det för då vet man aldrig vilka problem man kan få därefter.

Men på flera ställen kunde jag läsa att det genom den förväntade uppgraderingen skulle lösa sig med tethering. I alla HTC, Samsung m.fl Android-lurar är det en standard-funktion att man kan göra mobilen till en trådlös wifi hotspot.

Bad News part 2: Försenad uppgradering

Den 23e september då ingen uppgradering ännu siktats meddelar Sonyericsson att uppgraderingen är försenad. Och att den ska börja skeppas ut i slutet av oktober. Inom någon timme är det flera hundra ilskna kommentarer från hela världen. Just nu har bloggartikeln 2688 kommentarer. Det måste vara lite av ett rekord. Inte ens bloggare som Mashable och TechCrunch får sån respons vad de än bloggar om.

För en vecka sedan kom så meddelandet att uppgraderingen nu skickats ut i Sverige. Men för mig fanns inget att hämta (SE, kan jag få tillbaka den halvtimmen i mitt liv, som det tog att försöka uppgradera då det såg ut som att det fanns något att hämta). Utan det kom först några dagar senare då jag har en Telia-anpassad telefon. Så igår kunde jag så till slut få Android 2.1 på telefonen.

Bad News part 3: Meckig uppgradering

Det var lättare sagt än gjort att uppgradera och få all data återställt.Till att börja med så fungerar bara Uppdateringsprogrammet i Windows. Så jag var tvungen att låna en dator då jag själv har en Mac och en Ubuntu-linux PC.

Sedan ville jag gärna att allt jag installerat och lagrat i telefonen skulle gå att återställa efter uppgradering. Man blev ombedd att göra en ordentlig backup vilket jag gjorde. Men det var långt ifrån allt som gick att återställa. Samtliga appar fanns listade men fick installeras i tur och ordning. Och det fanns ingen data sparad som hörde till de appar som hade sånt. Bl.a. använder jag en enkel App för tidrapportering där jag skapat flera kategorier av konton att mäta tid i. Alla var borta och det var bara att skapa alla på nytt.

Startskärmarna var inte sparade i backupen. Så dem fick jag skapa på nytt

Ringsignal och väckningssignaler var inte heller sparade i backupen.

Mailkontona var inte sparade. Så dem fick jag lägga upp på nytt.

Bad news part 4: Fortfarande ingen tethering

Och när det nu visat sig att det fortfarande skulle krävas att telefonen rootas för att tethering ska fungera så skulle jag nog säga att det inte var värt besväret att få lite lullull i gränssnittet.

Att multitouch inte skulle fungera hade jag redan fått förvarning om då det inte stöds av hårdvaran så det hade jag ingen förväntan på. Men bland de första ilskna kommentarerna på blogginlägget Sonyericsson skrev fanns såna som var sura över den nyheten.

Bad news part 5: Det blir inget mer

Enligt den förträffliga Android-bloggen Swedroid så är detta den sista uppgradering som görs för Xperia X10. Så därmed borde denna modell klassas som död. Köp inte en sån vad ni än gör.

Men man ska glädjas åt det lilla

Det enda riktigt positiva som uppgraderingen till Android 2.1 innebar var att Angry Birds nu fungerar. Ett spel som jag tror kommer hamna i historieböckerna i samma kategori som Pacman och Tetris. Så enkel spelidé men så svårt att sluta spela då man börjar. ”Bara en bana till….” 😉

Mycket irritation i luften så fort denna modell tas upp

Som de närmare 2700 kommentarerna visar och en massa annat jag läst på forum och på twitter så kokar mycket missnöje med denna lur. Jag snappade upp denna långa tråd om Angry Birds + Xperia på Facebook som kom att handla om en massa annat missnöje med telefonen. Verkar som att många fler än jag känner sig lite lurade. Inte ens när Sonyericsson försöker vara hjälpsamma och lägga upp en instruktionsvidepå Youtube slipper de undan en majoritet av ilskna kommentarer från hela världen. Antar att alla dolda och ”märkta som spam” är de grövsta påhoppen.

Do you poken?

QR-kod

QR-koder eller barcode har funnits ett tag men inte slagit igenom ännu i Sverige. I Japan används dessa koder flitigt i kampanjer. Men där är också mobilsurf åtskilligt mycket större än i Sverige. I imånga kameramobiler finns programvara som kan tolka en kod som den ovan. Och oftast gömmer sig då en webbadress bakom punkterna.

Men så kom jag på att ett fiffigt sätt att ge folk möjligheten att lägga till mig i sin adressbok i sin mobil är att göra följande:

1. Skapa en VCF-fil med dina kontaktuppgifter i Outlook eller nåt annat program som kan hantera vcf-formatet för poster i adress-/kontaktlistor.

2. Lägg upp vcf-filen på din blogg eller någon plats på webben som går att nå för alla.

3. Skapa en QR-kod t.ex. på denna sida: http://qrcode.kaywa.com/

Den bild som skapas kan du sedan skriva ut och bära med dig på en konferens och liknande. QR-koden ovan har jag utskrivet på en bit hårt papper som jag laminerat och alltid har med mig. Alla som hittills testat den i sina olika mobiler har på tre klick kunnat spara ner alla mina kontaktuppgifter i sin adressbok: Klick 1: scanna koden, Klick 2: gå till adressen, telefonen upptäcker att det är en vcf-fil som hämtas och frågar om användaren vill spara kontakten i adressboken. Klick 3: Ja! Klart!

Har du inget program i din kameramobil för att scanna QR-koder så kan du hitta en här (i-nigma.com). Jag använder den, det är gratis och fungerar perfa.

Och så 8 sätt till….

I sommar taggade jag en artikel på Mashable.com om 8 sätt till att ersätta visitkort. Och iPhone har ytterligare appar förutom den som nämns där som gör att man kan byta kontaktuppifter trådlöst med andra iPhone-användare. Bump är en som många verkar ha.

Har du fler förslag på hur vi kan slippa samla högar med papperskort? Jag har hundratals och åter hundratals visitkort sparade i en stor plåtburk på skrivbordet. Inte kan man kasta dem. Och inte har man någon nytta av dem heller.

Tillgänglighet

Ytterligare en viktig poäng med att komma ifrån de små papperskorten är att de ju inte alls är tillgängliga exempelvis för personer som är blinda, gravt synskadade m.fl. Vissa företag som jobbar i branschen har visitkort med braille (punktskrift) på. Men det är utrymmeskrävande och då ryms oftast bara namnet. Ett elektroniskt visitkort är ju däremot mycket tillgängligare.

Den gemensamma vinningen för alla är att om vi får in kontaktuppgifterna i datorn så behöver vi inte knappra in en massa bokstäver och siffror för att kontakta folk. De finns istället endast ett klick bort. Och det är ju att vara tillgänglig i dubbel bemärkelse (”accessible/available” på engelska)