Kategorier
Angeläget Blogg100 Tillgänglighet

Kampen om mänskliga rättigheter i Sverige fortsätter

I går noterade jag att många delade DHRs pressmeddelande om att Anders Borg nekat dem möte pga för mycket i kalendern. DHR ville ha ett möte med honom och Integrationsminister Erik Ullenhag för att fråga varför regeringen struntar i Riksdagens beslut från i höstas om att skyndsamt ta fram ett lagförslag som klassar otillgänglighet som diskriminering. Jag har bloggat om detta flera ggr tidigare, nu senast i slutet av november. Men jag har även skrivit ett par krönikor på Ajour.se om detta ämne som jag är mycket engagerad i.

Det är märkligt att ett parti i en fyrpartiallians kan förhala ett beslut från Riksdagen. Liten glitch i demokratin där anser jag.

Och det är så sunkigt och fegt av Anders Borg att inte ens våga möta DHRs representanter.

Men det är även väldigt coolt tilltag av de 11 funktionshinderorganisationerna som nu har en jour så de kan ta ett möte vilken sekund som helst då han får en lucka i sin kalender. 🙂

Anders Borg, argumentet om att otillgänglighet blir för dyrt att införa håller inte. Dels för att det redan bevisats att det inte ens är sant. Och dels för att frågan är för viktigt för att värderas i pengar. Tillgänglighet är en mänsklig rättighet. Och tänk om de hade börjat tveka på avskaffandet av Apartheid i Sydafrika med argumentet att det säkert blir för dyrt att införa. Sverige behöver en värdigare lagstiftning på området likt den de haft länge i USA och på senare tid även infört i Norge.

Jag är imponerad av PR-stuntet som Syndskadades RIksförbund gjort då de skickade ett brev i punktskrift till Socialdepartementet. Det var Johan Ingerö som twittrade om det tidigare idag. Det måste ha fått dem att känna sig som kvinnan i denna briljanta informationsvideo. Vore nyttigt för alla att känna på den situationen:

En tidigare kollega till mig som varit blind i stort sett hela sitt liv bekräftade för mig tidigare att det som hon blir erbjuden i videon är precis det han blivit erbjuden så många gånger i sitt drygt 40-åriga liv. Men alternativen brukar vara i omvänd ordning: Först frågar de om man inte har en vän eller släkting som kan lösa otillgänglighetsproblemet. Och sedan kan de eventuellt erbjuda en tid för ett möte.

Kategorier
Angeläget Funktionshinder Jag gästbloggar Tillgänglighet

Gästbloggar IGEN på Ajour.se. Delta i diskussionen

Igår fick jag åter äran att publicera ett inlägg på Ajour.se. Denna gång blev jag ombedd att skriva om Maria Johansson Förbundsordförande i DHR som bojkottade en gala om mänskliga rättigheter då hon inte skulle få komma in via samma ingång som övriga inbjudna gäster då hon sitter i rullstol. Pinsamt och ännu ett tråkigt bevis på hur dålig medvetenheten är om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättningar.

Just nu är det 37 kommentar på artikeln. I början var det mest de sedvanliga stollarna och trollen som gick lös på mitt inlägg. Men nu börjar det balanseras upp av lite mer nyanserade inlägg och påpekanden. Ge dig in i den viktiga diskussionen du med!

Här är inlägget på Ajour.se om hur Postkodslotteriets gala om mänskliga rättigheter missade ALLAS rättigheter.

Kategorier
Angeläget Funktionshinder Kompensatorisk teknik Tillgänglighet

Sällsynt givande och lärorik konferens idag

Framsidan på magasinet Se kraften

Idag på förmiddagen var jag med på en mycket intressant konferens på nya Scandic Grand Central* som förbundet för Sällsynta Diagnoser arrangerade. Det var en speed-dating på temat arbete. Dvs hur fler personer med funktionsnedsättningar skall komma ut i arbetslivet. Statistiken visar ju tyvärr att det är mycket större arbetslöshet bland personer med funktionsnedsättningar.

Konferensen gick till så att det var några kortare dragningar inledningsvis, bl.a. från projektledaren för Arbetsförmedlingens pågående storsatsning ”Se kraften!”. Därefter var det tre minidiskussioner i 12 små grupper om 4-5 personer i varje. Gruppindelningen var gjord så att varje grupp innehöll minst en i varje deltagande kategori:

  1. Arbetsförmedlare
  2. Arbetsgivare
  3. Arbetstagare
Under tre pass diskuterades i tur och ordning varje kategoris situation och vad som konkret borde göras för att få fler personer ut i arbetslivet.
Det som vi återkom till var att det finns inbyggda attityder och fördomar som troligen är de största hindren. Lönebidrag och andra ekonomiska sanktioner hjälper till. Men ibland skulle kanske den bästa åtgärden för att en person med funktionsnedsättning skall lyckas på en arbetsplats vara att kollegorna fick en ordentlig utbildning eller workshop kring personens funktionsnedsättning. Jag har själv en god vän som hade anställning men där omgivningen attityder och bristande förståelse var ett större problem än min väns funktionsnedsättning. Så han blev hänvisad till daglig verksamhet enligt LSS trots att han utförde sina arbetsuppgifter bra på sitt jobb som han hade. Jag hörde om flera andra idag som hade samma erfarenhet och hört om liknande fall.
En annan sak som är viktig för att personer med funktionsnedsättningar ska komma ut i arbete är att rätt åtgärder kan sättas in i frågan om hjälpmedel/arbetsanpassning. Det har jag en stark känsla av att jag kommer att blogga mer om framöver.
Läs även gärna David Legas blogginlägg från i torsdags om vad de gör i Göteborg för detta viktiga ändamål. Och i söndags skrev även Henrik Sundqvist, ordförande i Sveriges dövas ungdomsförbund, en mycket läsvärd artikel i SvD.
Den viktigaste anledningen till att anställa en person med funktionsnedsättningar borde vara att man därigenom ökar mångfalden på arbetsplatsen. Alla på arbetsplatsen får lite vidgade vyer och större förståelse för grupper i samhället som man kanske annars inte skulle komma i kontakt med.
För väldigt många arbetsuppgifter kan tom en funktionsnedsättning vara en fördel. Personer med funktionsnedsättningar har en utmaning i livet som vi normalstörda saknar. Därmed är det mycket troligt att de är lite vassare, lite mer taggade och lite mer motiverade än vi andra. Har man lärt sig att leva med en funktionsnedsättning är det även mycket troligt att man har väl utvecklad kreativitet. Eller snarare bättre bevarat den kreativitet som vi alla har då vi är små men som tyvärr avtar med tiden. Och är det så att funktionsnedsättningen är ett hinder i utförandet av den avsedda arbetsuppgiften så finns flera olika möjligheter till bidrag för att täcka upp för det glappet.
*)Trots att Scandic Grand Central är ett helt nyöppnat hotell är så att om man måste ta hiss för att ta sig upp till konferensrummen en trappa upp så måste man släppas in via köksvägen och ta personalhissen upp. Inte ok. 
Kategorier
gamla inlägg Tillgänglighet

Nespresso gillar inte kunder

Hemma köpte vi en Nespresso-maskin till oss själva i julklapp. Jag, frugan och två tonåringar uppskattar bra kaffe. Vi valde en riktigt fin modell med mjölkskummare mm. Kapselkaffe verkade bra då vi ville slippa gryllandet med en manuell espressomaskin (köket behöver storstädas efter att man ägnat 20 min åt att göra en bra Latte). Finns troligen inget kaffe i kapselform som kommer upp i klass med Nespresso. Skulle möjligen vara Zinzino då, men jag är inte så intresserad av att vara fast i en prenumeration på kaffekapslar och dessutom verkar det svårt att bara vara kund. Man förväntas även bli en hängiven nätverkssäljare av konceptet. Nej tack.

Jag pimplar Nespresso på jobbet och flera av mina kollegor har Nespresso-maskiner hemma och är mycket nöjda. Allt var frid och fröjd till det var dags att få tag på kaffe-kapslar. Att registrera sin maskin och lyckas bli medlem på Nespresso.com skulle ge tillbaka 500.- att handla kaffe för. Men det var ungefär lika osmidigt som det måste ha varit att ansöka om visum till Sovjet att lyckas med det. En mängd formulär och medlemsnummer, kvittonummer och allt möjligt skulle registreras. Fick en stark känsla att det var en tanke bakom. Troligen 1 av 10 som lyckas genomföra processen och få tillbaka sina 500 utlovade kronor. Sedan tog en det ett par veckor utan någon som helst bekräftelse. Jag hörde av mig igen med ett långt och utförligt mail om deras registreringsförfarande och undrade vart mitt kaffe var. Fick ett kort svar att det skulle vara på väg.

Nästa kaffe-inköp gjorde jag i den flashiga (och Sveriges enda) butik vid Stureplan. Inga problem där. Lyxig känsla som lever upp till det lyxiga priset på 3.50 kr per kapsel. 😉

Fullständigt otillgänlig webbplats

Nespresso.com och den svenska sajten är helt och hållet gjord i flash. Det innebär att sajten inte alls fungerar för besökare som surfar via skärmläsare. Det betyder också att sajten är ett vitt papper för Google och andra sökmotorer. Det betyder för det tredje att sajten inte fungerar för någon som surfar in via en ipad eller iphone. Så ganska många är det som inte alls kommer in i ”butiken”. Jag har ett tillägg installerat i min webbläsare som gör att jag slipper se flash (reklam och annant skit) om jag inte klickar på rutan med flash-objektet. Då Nespresso.com är helt byggd i flash och dessutom gjort extra krångligt visade det sig att jag var tvungen att hitta en ruta på ca en pixel uppe i vänstra hörnet för att lyckas aktivera sajten.

Med viss möda lyckades jag alltså till slut komma in i butiken och göra mitt inköp av kaffe för 500 spänn.

När jag skickat beställningen så tänkte jag gå in och kolla runt lite igen bland utbudet. Efter att ha skickat beställningen blev jag utloggad automatiskt (??!!) så jag måste då logga in på nytt. Då kommer en stor blaffa upp (typ som ett varningsmeddelande i Windows):

 

En meddelanderuta med texten: Du har redan beställt idag. Klicka på JA om du vill lämna en annan beställning idag eller besöka webbplatsen.

Tänk er en fysisk butik som behandlade sina kunder likadant. En biffig dörrvakt står vid entrén och sorterar folk:

”- Jasså, du tänkte komma in hit med en sån där iphone/ipad. Glöm det!”

”- Jasså du är synskadad. Såna vill vi inte ha i den här butiken!”

”- Men hallå! Du har redan handlat här idag en gång. Är du säker på att du vill komma tillbaka?”

Kategorier
gamla inlägg Tillgänglighet

Tillgänglig video: Nu lagstiftat i USA. Pionjärverksamhet i Sverige

Istället för att gå och sova måste jag skriva av mig detta. För jag snappade upp tidigare i veckan att Obama signerat en ny lag i USA. En lag för ökad tillgänglighet till kommunikation och video för människor som är blinda, döva eller har synskada. Nu kollade jag igenom hela presidentens tal i samband med signerandet och det är ett par saker som är extra tunga: Bland annat så säger han att vi måste se på människor med funktionsnedsättningar för vad de KAN göra istället för vad de inte kan.

Tidigare i veckan har han lagstiftat mot användandet av ordet ”mentally retarded” (för bedrövligt att ens översättas till svenska) i officiella sammanhang som t.ex. hälso- och utbildningssammanhang som benämning på personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Lagen heter Rosie´s law efter en flicka på 9 år med samma namn och som själv har Downs syndrom, vars familj drivit igenom lagen i sin delstat Maryland. Samma lag som nu alltså blev federal och gäller alla offentliga texter inom skola, hälsovård, juridik osv. President Obama citerar i talet nedan Rosie´s bror som säger att ”vad vi kallar människor avgör hur vi behandlar dem, om man ändrar orden kan det bli en ny start på hur vi behandlar människor med funktionsnedsättningar”.

President Obama refererar även i sitt tal till den nu 20 år gamla ”Disability act” som en lag som gjorde det möjligt för människor med funktionsnedsättningar, inte bara att ”ha delaktighet” i samhället, utan att även få ”full möjlighet”. En viss skillnad där. Och något vi i Sverige inte uppnår förrän vi lagstiftar mot otillgänglighet enligt mig.

Obama säger också att det handlar inte om sympati (jämför det beskrivande uttrycket ”Välviljans Apartheid”) utan det handlar om möjlighet.

Lyssna på talet. Killen är ju även en briljant retoriker. Och hela talet finns även som text här.

Tillgänglig video i verkligheten imorgon

Imorgon ska jag sitta och hålla koll på chatten och Twitter-flödet kring konferensen ”Tillgänglighet kräver standardisering”. Det skall bli spännande och intressant att lyssna på föredragen. Men det är också spännande att få vara med om något tekniskt unikt då webbsändningen av dagen inte bara sänder hela rasket textat i realtid utan även teckentolkat i en helt ny variant där användarna kan välja vart de vill ha rutan med teckentolkningen och kan även välja att den inte ska synas alls. Detta har gjorts en gång tidigare och det var under Almedalsveckan i sommar. Här finns en sida på engelska som beskriver hur det gick till. Pionjärerna heter Westreamu och eldsjälen bakom detta är min vän Richard Gatarski.

Som ni kan se på videon med Obama ovan så har även Obama en teckentolk till sitt tal. Och om ni tittar riktigt noga så kan ni även se en person som är dövblind som sitter längst bort till höger på första raden och får hela talet teckentolkat till sig.

Teckenspråk på distans för dövblinda

Om man varken ser eller hör så måste man känna tecknen. Och det är därför man ”lyssnar” genom att hålla handen mot teckentolkens händer. Just den varianten är svår att lösa på distans. Men snart finns kanske teknik som även kan göra det möjligt. Jag tänker mig de nyaste smarta handproteserna som styrs av nervimpulsen från armstumpen. Sätter man sådana avläsare på en teckentolks armar och placerar ett par proteser hemma hos personen som är dövblind. Så borde man ju kunna skicka signalerna via nätet från teckentolkens armar till proteserna. Därmed skulle man även kunna prata teckenspråk med en dövblind på distans. Kommunikationen tillbaka kan ju ske med en videokamera.