Kategorier
gamla inlägg Tillgänglighet

Tillgänglighet 2.0 – en kanonbra investering!

Följande artikel publicerades för fem dagar sedan på min danske vän Internetpsykolog Anders blogg. Den är till stora delar samma artikel som Anders fick publicerad i en stor dansk dagstidning för flera år sedan. Men den är i allra högsta grad aktuell fortfarande. Den är lång men väl värd att läsa. Och i mitt fall även värd att översätta från danska till svenska (med Anders godkännande). Anders har lyckats formulera hela kärnan i varför Tillgänglighet på webben är SÅ viktigt!! Och Anders: säg till om jag fått något om bakfoten:
Fritt översatt från danska till svenska av inlägget ”Tilgængelighed 2.0 – en forbandet god forretning!”:

Tillgänglig webbdesign är inte enbart en fråga om att vara en ordentlig och empatisk medmänniska – det är helt enkelt en förbenat bra investering. Det ger nämligen helt uppenbara konkurrensfördelar att ens produkter kan användas av fler och är skapad av de mest motiverade medarbetarna i en verksamhet med stort socialt ansvar.

Vad vet du egentligen om tillgänglig webbdesign?

Frågar man en lång rad tillfälligt utvalda beslutsfattare med ansvar för ett företags eller en organisations webbplats om deras kunskap om tillgänglighet, får man för det mesta svaret att tillgänglighet handlar om att ge blinda tillgång att få webbplatsens texter omvandlade till tal med deras hjälpmedel (skärmläsare). Några få kan dessutom associera tillgänglighet med att ens kod validerar i relation med W3Cs specifikationer för HTML 4.01 och CSS 2.0 – utan att ändå kunna redogöra mer detaljerat för sammanhanget.

Några av de mest avancerade kan i tillägg till detta nämna ytterligare ett par former av funktionsnedsättningar som tillgänglig webbdesign kan kompensera för. Det handlar om anpassning för människor med rörelsehinder (dvs. om webbplatsen kan navigeras med tab-tangenten och om det finns tangentbordskommandon till centrala funktioner?), anpassning för äldre användare (om texten är fri från dator-fikonspråk och om texten kan förstoras?) personer som är ordblinda (finns det bildstöd och pictogram och kan man få texten uppläst?), besökande med äldre datorer och webbläsare (kan de centrala funktionerna användas utan Flash, active X eller en 1024×756 pixlars bildskärm?), människor med annat förstaspråk än det gällande (erbjuds webbplatsens innehåll på ett lättförståeligt språk), eller människor med problem med överblick och minne (finns det ”sitemaps”, ”breadcrumbs”, och detaljerade hjälpsidor?).

Alla dessa användargrupper utgör tillsammans en stor del av ett givet lands befolkning. Det är din granne som inte kan använda Internetbank, din mamma som inte kan spara pengar på telefoni, föräldrarna till dina barns kompisar som inte kan hitta billiga resor och kanske även du en dag, eller din käraste, dina egna barn, som plötsligt ser världen krympa och upplever att de valmöjligheter som vi tar för givet plötsligt blir till ganska få och försvinner helt. Enbart därför borde det vara helt upplyst för envar att företag och organisationer som publicerar webbaserad information, bygger CMS eller utbyter diverse webbtjänster, har ett gemensamt ansvar för att uppnå optimal tillgänglighet och därmed bidra till att människor med funktionsnedsättningar också kan utnyttja informationssamhällets möjligheter.

Slut med lipandet

Detta är bakgrunden för att skapa en bättre tillgänglighet – men det är dessvärre också samtidigt också tillgänglighetsarbetets största problem. Denna tillgång handlar nämligen om att begråta en massa människors funktionshinder och motivera publicerarna att skapa medlidande och dåligt samvete – eller i bästa fall påkalla sig solidaritet och empati. Det betyder inte att ovanstående är fel. Det vill väl ingen påstå. Det betyder ju bara att förespråkarna för tillgänglighet talar ett språk som det finns begränsad förståelse för i en affärsrelaterad värld. Och sist men inte minst: genom att prata om stackare och ansvar så förbiser man totalt den helt fantastiska potential som det har med sig för en verksamhet att ha en ordentlig tillgänglighetspolitik inarbetad i sin organisation, produkter och marknadsföring. Fördelarna är stora och kan lätt samlas upp och värdesättas till mycket stora konkurrensfördelar i en värld där upplevelser är den viktigaste värdeskapande faktorn på produktsidan och verksamheterna kämpar för att locka till sig en högt kvalificerad arbetskraft.

Tillgänglighet ger bättre produkter och lägre utvecklingskostnader

Tillgänglighet handlar om att förbereda sina produkter – här webbplatser – för användarnas olikheter. Men framkomsten av många nya former för datorer, smartphones, webbläsare och uppkopplingar, betyder ett fokus på tillgänglighet att er webbplats slår konkurrenterna med hästlängder, när det handlar om att komma in på framtidens plattformar. Man blir tvungen att rätta sig efter en rad standards för att säkerställa att webbplatsen kan läsas av diverse specialprogram – som skärmläsare för blinda. Man kan inte omedelbart ta utgångspunkt i att om något verkar häftigt i Internet Explorer alls fungerar i dessa specialprogram. Men genom att hålla sig till erkända standards, upplever man plötsligt att ens webbplats kan läsas på handdatorer, smartphones och webbläsare som inte existerade då webbplatsen utvecklades. . Tillgänglighet är därför ett starkt lokomotiv för att skapa bättre designvanor och reducera utgifterna för framtida utveckling och underhåll. Ett klassiskt exempel är att många webbplatser fortfarande är baserade på HTML-tabeller. Det är något som är väldigt förvirrande för blindas skärmläsare. När man avlägsnar tabellerna och använder stilmallar istället kan ens webbplats plötsligt även läsas på många mobiltelefoner och uppdateringar samt design blir mycket smidigare och snabbare.

Tillgänglighet som Corporate Social Responsibility

Fler och fler verksamheter använder i dag en del av verksamhetens överskott till att stötta välgörande ändamål. Därmed kan verksamheten skicka en signal till omvärlden om att man inte enbart är fokuserad på vinst och därmed göra sina produkter mer acceptabla för den politiskt övertygade användaren. Dessa aktiviteter är dock oftast ganska enkla att genomskåda för den moderna användaren, som närmast kan komma att se aktiviteten som ett påklistrat alibi som inte kan kopplas samman direkt med produkten eller verksamheten. Det betyder inte att dessa aktiviteter inte fungerar – man får bara inte så mycket för pengarna. Genom att använda samma pengar på att göra företagets webbplats och andra produkter optimalt tillgängliga – och kommunicera det aktivt till användarna, kan verksamheten profilera sig som socialt ansvarstagande på ett sätt som är djupt förankrat i produkterna och dämed medverjar till att distansiera både verksamhet och produkt från konkurrenterna. Tillgänglighet är alltså ett sätt att integrera det sociala ansvaret i verksamhetens produkter och inte bara klistra det utanpå.

Tillgänglighet som HR-redskap

Det dräller av undersökningar som visar att lönen har fått ge plats som den mest väsentliga parameter till fördel för meningsfullhet, arbetsmiljö och spännande uppgifter när folk väljer arbetsplats. Om din verksamhet vill locka till sig högutbildade människor med sociala kompetenser, kreativitet och ledaregenskaper är tillgänglighet “second to none” som redskap till att presentera verksamheten som en helhetsorienterad och ansvarstagande arbetsplats utan att mista fokus på produkten, kunderna och kvalitén. Vad tror du skulle hända om dina medarbetare blev uppmuntrade till att skapa största möjliga tillgänglighet för alla medborgare ia alla led av er dagliga verksamhet? Vad skulle hända med produkterna? Vad skulle hända med samabetet? Vad skulle ske med motivationen? Vad finns det att förlora?
Om du kan hitta ett bättre, billigare och mer meningsfullt sätt  att uppnå en konkurrensfördel på, så får du gärna tala om det för mig.


Kategorier
gamla inlägg Jobbrelaterat

Sa du ”skriv ut ljud”?

 

kvinna som ropar ut från bildskärm

Min kollega Roy Lindemann, som är VoiceCorps CIO och ansvarig för vår long-tail-satsning bloggade i måndags om hur man kan skulle kunna kalla ReadSpeaker för att erbjuda webbplatsens information som en ”skriv ut som ljud”-funktion. Han hade snappat upp uttrycket i den franska bloggosfären då en känd fransk tech-bloggare vid namn Fred Cavazza skrev om det tidigare.

På ett sätt gillar jag inte liknelsen eftersom jag är en stark motståndare till att man ska skriva ut både sidor på nätet och mail. Det finns bra sätt att lagra och sortera information digitalt med mappning och taggning vilket borde göra pappers-sortering i pärmar helt överfllödig.

Men liknelsen med att skriva ut en sida är riktigt bra i ett par hänseenden:

1. Det illustrerar hur enkel att använda en lyssna-tjänst på en webbplats ska vara. Användaren ska ha ljudversionen av sidan ett klick bort. Och i vårt fall är det viktigt att det ska vara ett klick bort alltid och överallt. Från mobilen, PCn, Playstation3, Macen osv. På sin egen dator likväl som på någon annans.

2. Det är även så att man ju (precis som med pappersversionen) kan välja att spara ner sidan som mp3 istället för att lyssna på en gång. Därmed kan man ta med sig sidan (i sin mp3-spelare) för att lyssna på vid ett senare tillfälle.

 

På måndag är det dags för Bloggersmonday igen (antar jag?) och jag har hittills varit med på de tre första träffarna som varit mycket intressanta och givande. Men nu på måndag kan jag tyvärr inte komma då jag ska introducera en ny säljare som börjar hos oss. Däremot skulle jag vilja skicka en liten uppmaning till alla bloggare i Bloggersmonday (och alla andra bloggare i världen också för den delen) att ta en titt på Webreader. Det är samma tjänst som finns implementerad på denna blogg och http://blog.readspeaker.com och tusentals bloggar till världen över. Och som ger era bloggläsare möjligheten att lyssna istället för läsa på det ni skriver. Och det bästa av allt: Det kostar inget om ni kan tänka er den reklam som visas då man lyssnar.

Så här gör vi reklam för Webreader på Youtube:

Och här är en 5 minuters intro som vår VD och grundare Niclas Bergström spelat in:

Kategorier
gamla inlägg Misc

Skrota brevlådan! …och mailen

pajad-brevlada

När jag för en tid sedan gav mig in ännu en diskussion om huruvida mail kommer att försvinna eller inte så fick jag mothugg bl.a. med argumentet att vi ju fortfarande har kvar den fysiska postlådan. Idag läste jag ett ännu ett uppfriskande blogginlägg på ”Tankar om innovation” av Josephine Linghammar. Josephine tycker att det är på tiden att vi skulle få slippa plåtlådan utanför våra hem som till största delen fylls med reklamblad som vi sedan måste bära iväg till pappersåtervinningen.
Men istället tycker jag att vi borde börja använda våra brevlådor som många använder mail:
Exempel: Man skickar ut en fråga till 30 pers på en liten lapp som postas i samtliga mottagares brevlådor. Sedan svarar 4 av dem med små lappar som de postar i samtligas 30 brevlådor. Efter det svarar en femte person på något av det som en av de fyra svarade på tidigare och postar det i samtliga 30 brevlådor. Alla de här små lapparna blandas med reklam, viktiga och oviktiga andra lappar och brev. Några av dessa 30 personer vill verkligen veta att alla får hans små lappar så denne ber att alla som fått och läst hans meddelande springer tillbaka med en lapp där det står att de bekräftar att de läst hans brev/notis. Någon som inte kollar sin brevlåda hela tiden kommer att ha väldigt många små lappar att läsa och lapparna är blandad med all annan post. Och det meddelande/brev som alla lapparna handlar om ligger så klart längst ner i botten av brevlådan.
Hoppas att alla som orkat läsa så här långt förstår att jag ironiserar. Men så här använder många mail fortfarande trots att det finns massa olika sätt att kommunicera som skulle passa bättre för all kommunikation där en konversation skall föras. Men så här är det fortfarande många som använder mail i datorn.
Josephine skriver i sitt inlägg på bloggen att det inte borde vara så svårt att avskaffa brevlådan. Jag kan hålla med om det. På samma sätt borde det inte vara så svårt att införa alternativ till mail för diskussioner och gruppmeddelanden. Men det är svårt. Tro mig, för jag har försökt i olika sammanhang. Och det fortsätter regna in mail i mailkorgen från dagis, innebandyföreningen, skolan och även jobbet i en strid ström. Mail som borde vara kommentarer och inlägg i ett forum eller på en blogg istället.
Kategorier
Event gamla inlägg

Två inbokade föreläsningar i höst

Jag känner mig tvungen att skriva ett inlägg här bara för att knuffa ner den äckliga bilden ett steg (Domino-snusket). Men jag fick veta i förra veckan att två förslag på föreläsningar som jag lämnat in blivit antagna i programmet för två konferenser.

ID-dagarna

Dels skickade jag in en ansökan till Hjälpmedelsinstitutets ID-dagar den 7-9 oktober. Föreläsningen heter ”Sociala webben för människor med funktionsnedsättningar”. Det ligger lite utanför vad jag jobbar med till vardags så jag har anmält föreläsningen som privatperson och bloggare. Och så har jag tre medföreläsare som lovat ställa upp och berätta hur var och en av dem har stor nytta och glädje av sociala webben. De har även alla tre personliga erfarenheter av funktionsnedsättningar. Jag ska nog inte prata så mycket själv utan fungera mer som en konferancier och inleda det hela med en allmän överblick av den enorma utveckling som skett och sker just nu. Internet är inte en ny kommunikationskanal. Det är en ny värld. Och då är det oerhört viktigt att människor inte stängs ute från den pga av funktionshinder som kan överbyggas med enkla åtgärder och enkla hjälpmedel. Till ID-dagarna kommer besökare av många olika kategorier. Men en stor del jobbar till vardags som arbetsterapeuter och specialpedagoger och är de som kan och ska se till att människorna de arbetar med får tillgång till den kompenserande teknik de behöver. Genom att ge några riktiga berättelser av hur man använder webben och vilken nytta/glädje man har av den i vardagen hoppas vi att åhörarna ska förstå vikten av detta. Det finns risk att vi slår in öppna dörrar då de som kommer till en konferens som ID-dagarna redan är frälsta. Det är egentligen alla andra som jobbar inom området men som inte kommer dit som borde höra oss. Jag lovar att berätta mer om föreläsningen när det närmar sig och när vi får mer info om vilken tid/dag vi ska föreläsa.

Sundsvall42

Sundsvall42 är en stor konferens som äger rum vecka 42 varje år sedan många år tillbaka. De sätter upp ett digert föreläsningsprogram varje år och det är gräddan av webbansvariga och IT-chefer från både offentlig och privat som varje år samlas i Sundsvall för några dagars konfererande. Jag har ansökt om att få prata där ett par gånger tidigare men det var först nu som jag fick chansen. Jag har fått 40 minuter på seminariespåret ”Digitala tjänster och produkter som förändrar våra liv”. Min föreläsning har rubriken ”Nya sätt att ta del av information”. Jag tänkte visa på tre olika exempel på hur vi på kunders uppdrag gör om information som är publicerad som text och skapar ljud/tal av det. Därmed tar olika kategorier av användare del av text genom att lyssna på det i sin mobil, sin ipod eller på annat sätt än vad som vore möjligt om det krävdes att man läser det på en skärm (eller hemska tanke: på ett papper).

Anmäl dig till Sundsvall42 redan nu så blir det mycket billigare än om du väntar till i höst: 6450.- fram till den 30 juni för tre dagars konferens. Sista veckorna kostar det 7950.-. Ännu så länge finns inte ens programmet eller ett anmälningsformulär uppe men det kommer inom kort.

Min föreläsning är iallafall torsdagen den 15 oktober kl.12:35-13:15.

Kategorier
gamla inlägg Sociala medier

Uttrycket Domino-effekt får ny innebörd

en snubbe håller en bit ost i näsan

För några dagar sedan råkade den amerikanska snabbmatkedjan Domino’s Pizza (multinationellt företag med 125.000 anställda) ut för en mycket otrevlig domino-effekt. Två anställda fick för sig att de skulle äckla med kundernas mat-beställningar, filma eländet och lägga upp det på Youtube. Klippen klättrade snabbt bland populära klipp. Och det tog inte länge tills de var uppe i över 700.000 visningar. Är det tillräckligt äckligt eller sjukt går det fort att bli populär på Youtube.
Det verkar som att en av upphovsmakarna av filmklippen (Ja, de gjorde flera) kom på att det kunde få vissa följder och tog bort klippen på Youtube. Men skogsbranden var redan startad (klippen var redan kopierade och postade på andra ställen) (HÄR) och kunde inte längre släckas. Det är inget för känsliga tittare men kolla på klippen om du inte tänkt äta på Domino’s den närmaste tiden eller på nåt ställe som påminner dig om detta.
Domino var relativt snabba att lägga upp ett eget Youtube-klipp där deras VD gör en pudel och meddelar att de två anställda fått kicken på fläcken. Jag tycker det var bra att de var snabba på att ge sig in i dialogen. Men klippet på VDn är inte särskilt PR-mässigt utfört om du frågar mig. General-felet är att snubben inte ens kollar in i kameran. Tänk dig att någon kommer till dig och ska be om ursäkt men inte kollar dig i ögonen. Hur uppfattar man det? Det positiva med klippet är att han ser äkta skärrad och bedrövad ut. Inte hård-redigerat och stajlat. Utan avskalat och äkta. Men det hade känts mer äkta om han kunnat kolla in i kameran istället för på vad som förmodligen är hans manus på en skärm eller kanske på en whiteboard i bakgrunden.
Ska bli intressant att följa fortsättningen på denna historia. Jag kan mycket väl tänka mig att det kommer att bli ett duktigt hack i Dominos försäljningssiffror för Q2. Men till Q3 borde de ha återhämtat sig. Folk glömmer så fort. Hade det inte varit snabba att ge sig in i diskussionen tror jag det hade fått större följder och varit en snackis en längre tid i sociala media (och gammelmedia i USA som också uppmärksammade klippen).
Två av mina favoritbloggare har skrivit mer utförligt om detta. Läs deras inlägg här och här (båda på engelska).
Jag tycker man kan dra vissa paraleller till ICA och köttfärsskandalen tidigare. Enligt en god vän till mig som jobbar på Anticimex så har den skandalen i det långa loppet inneburit mycket positivt för ICA. Det var Anticimex som inom några dagar efter skandalen sändes i TV blixtinkallades för att ta tag i samtliga ICA-butikers kötthantering. Anticimex är mest kända för att jaga skadedjur (ICA-handlarna brukar be dem parkera sina bilar en bit bort) men de är en av de största privata aktörerna på hygien och hjälper små och stora företag att jobba med sanitet och hygien. ICA har sedan köttfärs-skandalen gjort en enorm upprustning när det gäller sina rutiner, hygienpolicy, kötthantering osv. Så även om det har kostat att rycka upp sig så har det inneburit att ICA pga att de hamnade i blåsväder ytterligare stärkt sin position på marknaden och har just nu ett rejält övertag när det gäller rutiner kring livsmedelshantering och hygien. Allt enligt min gode vän med bra insikt på området.