Kategorier
gamla inlägg Ny teknik eller gammal lagstiftning

Hur ska man tolka denna reklam?

Den här bannern dyker upp med jämna mellanrum på Facebook:

piratflagga med Adobes logga i hörnet och texten 80% rabatt, studenter får upp till 80% rabatt på Adobes studentprodukter

Och min fundering är nu hur man ska tolka detta? 80% rabatt kan man ju påstå är exeptionellt bra rabatt. Och vad betyder det att det är en ledsen pirat på bannern?

När jag såg den kom jag att tänka på att någon nyligen berättade att Adobes VD sagt att piratkopiering har varit en lysande affär för dem. Först tyckte jag det lät konstigt då inte många andra programvaror kostar mer än Adobes Photoshop, Premiere och allt vad de heter. Men sedan fick jag förklaringen som är helt logisk: Om kidsen laddar ner, installerar och lär sig exempelvis Photoshop utan och innan på egen hand så kommer det ju att vara förstahandsvalet när de sedan kommer ut i arbetslivet. Och få är de arbetsgivare som törst ha programvaror installerade utan giltig licens.  Därmed skulle ju Adobe i princip kunna uppmana och själva lägga ut sina programvaror för nerladdning på torrent-sajter och därmed skaffa sig ett fantastiskt marknadsövertag.

Ännu ett exempel på hur man kan tänka ett steg till och ”utanför lådan” när det gäller upphovsrätt och att vaka över sina licenser.

Och när vi nu ändå är inne på detta område så läste jag idag på Metro Teknik att det verkar råda en viss förvirring just nu i maktens korridorer. För att inte tala om i bredbandsoperatörernas korridorer. Lagar stiftas som står emot andra lagar. Ska bli intressant att följa de första rättsfallen. Om ett par år hoppas jag att allt har lugnat ner sig och att Internet kan få fortsätta utvecklas som fri och öppen kommunikationsplattform för människor över hela världen. De som snabbast anpassar sig till de nya spelreglerna kommer att gå ut som segrare i det kaos som råder just nu. Adobe är nog en av dem.

Kategorier
gamla inlägg Sociala medier

”The death of education, but the dawn of learning”

Ett ämne som intresserar mig mycket men som jag inte bloggat så mycket om är teknik i skolan/undervisningen. Eller snarare min förundring över total frånvaro av ny teknik i skolan/undervisningen. Jag har barn både i mellan- och högstadiet och varje gång jag är till deras skola så är jag förundrad över den tidsresa jag får göra varje gång. Undervisningen i dagens skola går i precis samma fotspår som för 25 år sedan trots att det utanför skolan har hänt en hel del. Sovjetunionen heter Ryssland i kartboken och svarta tavlan är utbytt mot en whiteboard. Men utöver det är inte mycket annat som är uppdaterat. Overheadprojektorn har fortfarande status som ett mystiskt tekniskt underverk.
Detta är ett kärt återkommande ämne som jag brukar prata om med Richard Gatarski och som jag även försöker hålla mig uppdaterad om via värdefulla nätverk som exempelvis detta. Min åsikt kom även fram i detta inlägg från tidigare i år då jag reflekterade kring Katarina Graffman föreläsning på Daytona Sessions.
Bröderna Härén har i åratal gång på gång ringt i stora larmklockan och sagt att det är illa ställt med den svenska skolan. Deras specialområde är kreativitet. Och om du fortfarande lever i förvillelsen att vi i Sverige ligger bra till när det gäller kunskap så bör du kolla på denna föreläsning från Kunskapens dag 2007 (om du fortfarande inte sett den): Del 1, 10 min och Del 2, 34 min. Citat Fredrik Härén: ”Vi är totalt insnöade i det här landet”. Föreläsningen är tyvärr precis lika aktuell idag.
Och så lång inledning behövde jag för att komma det jag egentligen ville komma till. I morgon börjar en konferens i Nacka om Framtidens lärande. Och med anledning av det så tipsade min Twitter-kompis @dabra (Daniel Brandell) om ett upplägg han filade på till imorgon så hade han snubblat över följande helt briljanta videoklipp på Youtube. Ta dig tid i fem minuter och hör en hel dröss staplade visdomar av en lång rad distingerade direktörer och forskare inom utbildning i USA. Sällan har jag hört så mycket smart om undervisning på fem minuter:

Ja, de pratar om USA. Men ALLT de säger är om möjligt än mer sant för Sverige. Medverkande: (In order of apperance): Keith Krueger, CEO, Greg Whitby, Greg Black, Julie Evans, Stephen Heppell, Yong Zhao, Barmara S. Lielson, Cheryl Lemke, Susan Patrick, Chris Dede, Karen Greenwood Henke, Deborah Baker, Daniel Pink, Ken Kay.

Kategorier
gamla inlägg Sociala medier

Snabb respons är viktigast

I går kunde man läsa på dn.se om att företag som Comhem och Tre inte kan bortse från kritiken som haglar mot dem på sajter som fairshopping.se. Jag följde tidigare även med intresse den storm som rasade på Twitter när Comhems samtliga abbonenter hade ett avbrott på flera timmar. Till att börja med så såg jag att http://twitter.com/comhem inte var Comhems egen profil på Twitter utan att det var någon som nappat det namnet och där samlar in alla Tweets som handlar om klagomål mot Comhem 😉 Däremot har nu Comhem själva registrerat ett Twitter-konto på namnet comhemab. (Det är nästan lika dåligt som om SJ AB för sent skulle upptäcka att sjab var upptaget och därför ta sitt bolagsnamn baklänges som Twitter-nickname.)
Jag har sagt det förut och säger det igen: Företag kan inte år 2009 stoppa sitt huvud i sanden och vänta tills alla eventuella stormar (stora som små) blåst förbi. Det kanske fungerade i gammelmedia. Men det fungerar inte på Internet. Som företag har man idag två alternativ:
1. Se till att ALL diskussion om företaget sker på företagets egen webbplats/forum som är helt öppna för diskussion och där företaget ger snabb respons på all feedback som kommer in. Detta är det bästa exemplet men ganska svårt (om inte omöjligt) att uppnå. Särskilt om man vaknat för sent och en massa forum, facebook-grupper, twitter-konton, bloggar osv. är startade åååår innan man själva fattat vad som händer.
2. Alternativ två är att se till att man har FULL koll på vad som händer och diskuteras i den nya världen Internet. Primärt får man se till att man har örnkoll genom nyhetsbevakning och bloggsökningar. Det behöver nödvändigtvis inte handla om svindyra nyhetsbevakningstjänster. Håller man på inom ett relativt nischat område räcker nog Twingly och deras tjänster för blogg- och mikroblogg-sökningar bra. För nyheter fångar Google upp det mesta. Lägg upp sökningar som RSS-flöden och prenumerera på dem. Man behöver inte vara Datavetare för det utan varje ansvarig bör ha detta på sin startsida i sin webbläsare för realtidskoll.
Oftast handlar det kanske om att kombinera alt.1 och 2 på ett för verksamheten lämpligt och realistiskt sätt. A och O är iallafall att man svarar snabbt. För hur stor kris som än blåsit upp och hur illa det än ser ut så är snabba svar det viktigaste. Den grinigaste kund blir totalomvänd av ett snabbt svar från tillräcklig hög instans på företaget i fråga.
Och vill ni veta hur man som företag skall svara på kritik i bloggar och forum kan man läsa detta blogginlägg från tidigare i år och ladda ner denna förträffliga guide i form av ett flödes-schema (PDF på 63 kB) som Per Axbom översatt till svenska och lagt upp på sin blogg.
Kategorier
gamla inlägg Sociala medier

Jag har lärt mig ett nytt ord: Slactivism

Min relativt nyupptäckta favorit-podcast just nu: Spark på CBC i Canada. Riktig geek-radio som radar upp de mest intressanta reportage du kan tänka sig om webben och annan cool teknik på ett mycket trevligt sätt.
I det senaste avsnittet som sändes idag var en överaskning att det var med ett reportage om ”Danmarks största Facebook-experiment” och en intervju med min vän Internetpsykologen, som jag tjatat om rätt mycket på sistone 😉 Det var kul att höra även om jag läste på Facebook att Anders själv inte alls var nöjd med hur intervjun klipptes ihop. Lite experientiellt var det nog gjort. Men det är ju fedt med respekt att bli intervjuad av Spark, Anders!!
Men sedan lärde jag mig alltså även ett nytt ord. För från reportaget om Anders experiment med en Facebook-grupp som snabbt fick 27 000 medlemmar och som var lika svår att få stopp på som en skogsbrand, förde Nora Young lika snyggt som vanligt över programmet till nästa ämne i programmet: Slactivism.
Det är en kortform av Slacker activism som rakt översatt till svenska skulle bli något i stil med ”slö-aktivism” eller ”slashas-aktivism”. Exempel:
Man klickar för att gå med i en Facebook grupp och visar därmed sitt ställningstagande i en fråga. På Facebook kan ju det vara allt från ”Earth Hour” till ”Stoppa VAB-intygen”. Även att delta i Eart Hour genom att släcka sina lampor i en timma räknas som Salctivism. Sedan kan jag ju tänka mig att vart gränsen går mellan slactivism och activism beror på vem man frågar. En del tycker väl att allt där man inte handgripligen slänger gatsten efter polisen inte är riktig activism. Fransmänn verkar ha en fallenhet åt att tämma stora lastbilsflak med saker som rutten fisk, gödsel, sopor osv på mindre lämpliga ställen så fort de blir upprörda över något. Innan Internet var väl det starkaste uttrycket för en normalsvensks aktivism att skriva en insändare i lokalblaskan och underteckna den med ”Vän av ordning”.

Vristband som bärs för att visa sin ståndpunkt i en fråga. Vissa färger betyder vissa saker. Banden kan även ha en text inpräntad i sig.

Även sådana här vristband räknas tydligen som slactivism. Så jag antar att även rosa bandet och mustaschkampanjen räknas dit. Men på Internet frodas slactivism allra mest. För det är så lätt (FÖR lätt) att skicka vidare upprörda kedjemail (såå 1999) till alla sina kompisar. På Twitter används RT (re-tweet) mycket för att sprida slactivism. Och på Facebook går man lämpligen med i en kampanj eller grupp för att ta ställning. Det är lätt att klicka lite förstrött på alla inbjudningar som kommer.

Själv väljer jag noggrant ut vad jag går med i för grupper och vad jag inte. Bloggaren Isabelle Ståhl skrev ett bra inlägg om just Facebook-grupper för några veckor sedan. En grupp som heter ”Vi som älskar våra barn” skulle jag aldrig gå med i. För det är så självklara saker och det skulle vara intressantare att se vilka som går med i en grupp som heter ”Vi som inte älskar våra barn”. Man kanske borde starta en grupp som heter ”Vi som tycker om att andas”?

Men Anders Facebook-experiment tycker jag ändå bevisar att slactivism kan få stora följder och konsekvenser trots att det i grunden bara är 27000 slöa klick som ligger bakom succén med den falska slactivism-kampanjen.

Kategorier
Event gamla inlägg

På konferens idag: IT och Funktionshindrade och äldre

Jag är på konferens idag. Här kan ni följa vad som sker. Om ni vill se vad jag Twittrar medan konferensen pågår kan ni söka på hash-taggen #it-hi. Här nedan syns eventuell direktsändning och så kan ni hitta inspelade föreläsningar på genom att klicka på den senast inspelade och kolla bland arkiverade videos på min Bambuser-profil: