Ja, de pratar om USA. Men ALLT de säger är om möjligt än mer sant för Sverige. Medverkande: (In order of apperance): Keith Krueger, CEO, Greg Whitby, Greg Black, Julie Evans, Stephen Heppell, Yong Zhao, Barmara S. Lielson, Cheryl Lemke, Susan Patrick, Chris Dede, Karen Greenwood Henke, Deborah Baker, Daniel Pink, Ken Kay.
Författare: Erkstam
Snabb respons är viktigast
Även sådana här vristband räknas tydligen som slactivism. Så jag antar att även rosa bandet och mustaschkampanjen räknas dit. Men på Internet frodas slactivism allra mest. För det är så lätt (FÖR lätt) att skicka vidare upprörda kedjemail (såå 1999) till alla sina kompisar. På Twitter används RT (re-tweet) mycket för att sprida slactivism. Och på Facebook går man lämpligen med i en kampanj eller grupp för att ta ställning. Det är lätt att klicka lite förstrött på alla inbjudningar som kommer.
Själv väljer jag noggrant ut vad jag går med i för grupper och vad jag inte. Bloggaren Isabelle Ståhl skrev ett bra inlägg om just Facebook-grupper för några veckor sedan. En grupp som heter ”Vi som älskar våra barn” skulle jag aldrig gå med i. För det är så självklara saker och det skulle vara intressantare att se vilka som går med i en grupp som heter ”Vi som inte älskar våra barn”. Man kanske borde starta en grupp som heter ”Vi som tycker om att andas”?
Men Anders Facebook-experiment tycker jag ändå bevisar att slactivism kan få stora följder och konsekvenser trots att det i grunden bara är 27000 slöa klick som ligger bakom succén med den falska slactivism-kampanjen.
Jag är på konferens idag. Här kan ni följa vad som sker. Om ni vill se vad jag Twittrar medan konferensen pågår kan ni söka på hash-taggen #it-hi. Här nedan syns eventuell direktsändning och så kan ni hitta inspelade föreläsningar på genom att klicka på den senast inspelade och kolla bland arkiverade videos på min Bambuser-profil:
Vad vet du egentligen om tillgänglig webbdesign?
Frågar man en lång rad tillfälligt utvalda beslutsfattare med ansvar för ett företags eller en organisations webbplats om deras kunskap om tillgänglighet, får man för det mesta svaret att tillgänglighet handlar om att ge blinda tillgång att få webbplatsens texter omvandlade till tal med deras hjälpmedel (skärmläsare). Några få kan dessutom associera tillgänglighet med att ens kod validerar i relation med W3Cs specifikationer för HTML 4.01 och CSS 2.0 – utan att ändå kunna redogöra mer detaljerat för sammanhanget.
Några av de mest avancerade kan i tillägg till detta nämna ytterligare ett par former av funktionsnedsättningar som tillgänglig webbdesign kan kompensera för. Det handlar om anpassning för människor med rörelsehinder (dvs. om webbplatsen kan navigeras med tab-tangenten och om det finns tangentbordskommandon till centrala funktioner?), anpassning för äldre användare (om texten är fri från dator-fikonspråk och om texten kan förstoras?) personer som är ordblinda (finns det bildstöd och pictogram och kan man få texten uppläst?), besökande med äldre datorer och webbläsare (kan de centrala funktionerna användas utan Flash, active X eller en 1024×756 pixlars bildskärm?), människor med annat förstaspråk än det gällande (erbjuds webbplatsens innehåll på ett lättförståeligt språk), eller människor med problem med överblick och minne (finns det ”sitemaps”, ”breadcrumbs”, och detaljerade hjälpsidor?).
Alla dessa användargrupper utgör tillsammans en stor del av ett givet lands befolkning. Det är din granne som inte kan använda Internetbank, din mamma som inte kan spara pengar på telefoni, föräldrarna till dina barns kompisar som inte kan hitta billiga resor och kanske även du en dag, eller din käraste, dina egna barn, som plötsligt ser världen krympa och upplever att de valmöjligheter som vi tar för givet plötsligt blir till ganska få och försvinner helt. Enbart därför borde det vara helt upplyst för envar att företag och organisationer som publicerar webbaserad information, bygger CMS eller utbyter diverse webbtjänster, har ett gemensamt ansvar för att uppnå optimal tillgänglighet och därmed bidra till att människor med funktionsnedsättningar också kan utnyttja informationssamhällets möjligheter.