Sociala media som vapen

Jag fortsätter följa händelseutvecklingen i Iran med stort intresse. Den politiska konflikten är inte alls lika intressant som maktspelet i sociala media och på nätet. Sedan mitt förra inlägg har jag förstått att den andre president-kandidaten nog inte skulle göra Iran till ett så värst annorlunda land än idag. Men folket borde iallafall få välja vem de vill ska styra landet. Demokrati och frihet är två anledningar till att jag sympatiserar med de ”grönas” kamp för att få göra om valet. Men vad som är mycket intressant är vilken enorm Sociala media har i det som händer i Iran. Och i synnerhet Twitter.

Det verkar som att just Twitter har varit en av få informations- och kommunikationskanaler som fungerat. Där kan ledare för proteströrelsen skicka ut uppmaningar och varningar och samtliga deltagare kan blixtsnabbt länka upp sina ögonblicksbilder och filmklipp från kaoset på gatorna i Teheran och andra städer. Många gräsliga bilder och videoklipp har flimrat förbi. Den värsta formen av övervåld där demonstranter med händerna fast i handbojor pucklas på av polisen och milisen.

Så här såg det ut igår kväll när regeringen hade utlyst demonstrationsförbud. Lite trotsigt på nåt vis:

I går nämndes Twitter och en av de flitigaste Twittrarna på Ekonyheterna. Och reportern sa att Iranierna kan kringå censuren på nätet med hjälp av proxyservrar. Jag bara antar att 98% av Ekot lyssnare inte har en aning om vad en proxyserver är för något. Så om du hör till dem så kan jag snabbt förklara det med att en proxyserver kan liknas vid en mellanlänk. Om regeringen spärrar vissa adresser och webbplatser på internet så kan man genom att surfa via en proxyserver nå dessa ändå. Proxyservern skickar surfaren vidare till den spärrade webbplatsen eller hämtar innehållet från en given webbplats. Problemet var att man spridde dessa proxyservrars adresser och IP-nummer via Twitter och då kan ju även illvilliga se adresserna/IP-numren och spärra dem i samma takt som de dyker upp. Idag kunde man läsa att The Pirate Bay nu hjälper Iranier så att de kan surfa utan att fastna i den Iranska regeringens censur och spärrar.

När man följer händelseutvecklingen på Twitter så blir kontrasten mellan gammelmedia kontra sociala media väldigt påtaglig. På Twitter har det varit uppe i närmare 1000 tweets (inlägg) per minut som mest på hash-taggen (typ nyhetskanalen) #iranelection. Det är en realtidsrapportering från gatorna uppblandat med disinformation, uppmuntringar från hela världen och såklart det vanliga spammet och struntpratet. Sedan tar det några timmar så dyker den filtrerade och bekräftade ”sanningen” upp i gammelmedia. I Twitter finns ingen möjlighet till källkritik, faktakoll osv. Men jösses vad fort det går. På Twitter hette det i går att det var 3 miljoner demonstranter på gatorna i Teheran. I svensk media pratar man idag om hundratusentals. Antar att sanningen ligger någonstans mitt emellan.

Idag såg jag något som inte togs på stort allvar av många men som troligen är ett försök från den Iranska regeringens sida att sprida disinformation. Det var Twitter-användaren ”Some Guy” som varnade folk för patrullerande stridsvagnar, skrev att Mousavi uppmanar alla att sluta protestera. Sedan var det ett par mindre lyckade försök att få folk att bidra till en DoS-attack på Moussavis blogg. Och det mest obehagliga var att de angav ett telefonnummer som var en ”Helpline”. Undra vad som hände med dem som ringde dit?

Uppdatering 090618: TheJennie skriver om samma ämne och har en lång rad mycket intressanta länkar och referenser.  Och precis som denna blogg så kan du lyssna på hennes inlägg om du hellre vill det. Tack vare Webreader (OBS! Webreader Free är gratis, skaffa det till din blogg också!)