Idag på förmiddagen var jag med på en mycket intressant konferens på nya Scandic Grand Central* som förbundet för Sällsynta Diagnoser arrangerade. Det var en speed-dating på temat arbete. Dvs hur fler personer med funktionsnedsättningar skall komma ut i arbetslivet. Statistiken visar ju tyvärr att det är mycket större arbetslöshet bland personer med funktionsnedsättningar.
Konferensen gick till så att det var några kortare dragningar inledningsvis, bl.a. från projektledaren för Arbetsförmedlingens pågående storsatsning ”Se kraften!”. Därefter var det tre minidiskussioner i 12 små grupper om 4-5 personer i varje. Gruppindelningen var gjord så att varje grupp innehöll minst en i varje deltagande kategori:
- Arbetsförmedlare
- Arbetsgivare
- Arbetstagare
Under tre pass diskuterades i tur och ordning varje kategoris situation och vad som konkret borde göras för att få fler personer ut i arbetslivet.
Det som vi återkom till var att det finns inbyggda attityder och fördomar som troligen är de största hindren. Lönebidrag och andra ekonomiska sanktioner hjälper till. Men ibland skulle kanske den bästa åtgärden för att en person med funktionsnedsättning skall lyckas på en arbetsplats vara att kollegorna fick en ordentlig utbildning eller workshop kring personens funktionsnedsättning. Jag har själv en god vän som hade anställning men där omgivningen attityder och bristande förståelse var ett större problem än min väns funktionsnedsättning. Så han blev hänvisad till daglig verksamhet enligt LSS trots att han utförde sina arbetsuppgifter bra på sitt jobb som han hade. Jag hörde om flera andra idag som hade samma erfarenhet och hört om liknande fall.
En annan sak som är viktig för att personer med funktionsnedsättningar ska komma ut i arbete är att rätt åtgärder kan sättas in i frågan om hjälpmedel/arbetsanpassning. Det har jag en stark känsla av att jag kommer att blogga mer om framöver.
Läs även gärna David Legas blogginlägg från i torsdags om vad de gör i Göteborg för detta viktiga ändamål. Och i söndags skrev även Henrik Sundqvist, ordförande i Sveriges dövas ungdomsförbund, en mycket läsvärd artikel i SvD.
Den viktigaste anledningen till att anställa en person med funktionsnedsättningar borde vara att man därigenom ökar mångfalden på arbetsplatsen. Alla på arbetsplatsen får lite vidgade vyer och större förståelse för grupper i samhället som man kanske annars inte skulle komma i kontakt med.
För väldigt många arbetsuppgifter kan tom en funktionsnedsättning vara en fördel. Personer med funktionsnedsättningar har en utmaning i livet som vi normalstörda saknar. Därmed är det mycket troligt att de är lite vassare, lite mer taggade och lite mer motiverade än vi andra. Har man lärt sig att leva med en funktionsnedsättning är det även mycket troligt att man har väl utvecklad kreativitet. Eller snarare bättre bevarat den kreativitet som vi alla har då vi är små men som tyvärr avtar med tiden. Och är det så att funktionsnedsättningen är ett hinder i utförandet av den avsedda arbetsuppgiften så finns flera olika möjligheter till bidrag för att täcka upp för det glappet.
För väldigt många arbetsuppgifter kan tom en funktionsnedsättning vara en fördel. Personer med funktionsnedsättningar har en utmaning i livet som vi normalstörda saknar. Därmed är det mycket troligt att de är lite vassare, lite mer taggade och lite mer motiverade än vi andra. Har man lärt sig att leva med en funktionsnedsättning är det även mycket troligt att man har väl utvecklad kreativitet. Eller snarare bättre bevarat den kreativitet som vi alla har då vi är små men som tyvärr avtar med tiden. Och är det så att funktionsnedsättningen är ett hinder i utförandet av den avsedda arbetsuppgiften så finns flera olika möjligheter till bidrag för att täcka upp för det glappet.
*)Trots att Scandic Grand Central är ett helt nyöppnat hotell är så att om man måste ta hiss för att ta sig upp till konferensrummen en trappa upp så måste man släppas in via köksvägen och ta personalhissen upp. Inte ok.